Krisberedskap

Här hittar du svar på de vanligaste frågorna om Vings krisberedskap.

Hur ser Vings krisberedskapsplan ut?

Vings krisberedskapsplan omfattar flera moment och delar av vår verksamhet; allt från hur vi klassificerar olika incidenter och hur krisgruppen mobiliseras, till åtgärder på resmålet som upprättande av nödnummer, information och mediehantering. Det är en levande plan som uppdateras kontinuerligt och som omfattar hela den koncern där Ving ingår.

Av vem och hur har krisberedskapsplanen utarbetats?

Beredskapsplanen har utarbetats av vår säkerhetsansvarige tillsammans med katastrofledare i olika delar av vårt företag. Den baseras på tidigare erfarenheter och lärdomar, samtidigt som vi löpande anpassar den till nya erfarenheter och kunskaper och inte minst till ny teknik och nya hjälpmedel.

När aktiveras krisberedskapsplanen?

Vårt nordiska kriscenter är bemannat dygnet runt och tar emot rapporter om incidenter från hela världen. Personalen bedömer rapporterna och informerar relevanta personer i organisationen. De kan även höja beredskapen eller aktivera krisorganisationen om situationen kräver det.

Hur definierar ni en kris?

En kris definieras av att en men oftast flera av händelserna nedan har inträffat:

• Olycka med flertal skadade och/eller omkomna, större epidemi eller många sjuka
• Händelse som involverar myndigheter som polis, brandkår, sjukhus, UD etc.
• Händelse som kräver insatser från ett flertal instanser och där tidsaspekten är kritisk (t ex vid naturkatastrof)
• Händelse som väcker stort mediaintresse och som kräver insatser från Ving.

Utbildas er personal i krishantering och i så fall hur?

I grundutbildningen ingår säkerhet och krishantering. Därefter sker en successiv påbyggnad under tjänstgöringen, anpassad till den position man har.

Hur tar ni hand om era resenärer om en kris inträffar?

Våra gäster är vår första prioritet vid incidenter. Vi tar hand om våra resenärer på det bästa sätt som situationen och förhållandena medger, vilket kan variera beroende på vad som hänt och var det hänt. Vi har tillgång till externa kristeam från SOS International och EuroAlarm som snabbt kan komma till resmålen och assistera. Vi samarbetar också med myndigheter och försäkringsbolag för att våra gäster ska erbjudas stöd och hjälp efter hemkomst.

Har ni vidtagit några åtgärder för att höja beredskapen i er organisation efter exempelvis tsunamin, terrordåd etc?

Vi har alltid en hög beredskap, men givetvis har de senaste årens större händelser gett oss erfarenheter som vi nu tillämpar, speciellt ett mer effektivt utnyttjande av modern tele- och IT- teknologi.

Vilken är den värsta kris ni råkat ut för efter tsunamin?

Efter tsunamin har vi lyckligtvis inte drabbats av några större kriser, utan endast av incidenter och händelser, som vi sedan tidigare känner till och är vana att hantera.

Finns det risker nu som inte fanns för ett par år sedan?

Terrorattentat och -hot har blivit ett mer reellt hot de senaste åren. Vi följer som alltid UD:s reserekommendationer, då de är experter på säkerhetspolitik.

Vilka om- och avbokningsregler gäller till osäkra resmål?

Vi följer noga UD:s reserekommendationer. Om UD inte avråder från resor till ett visst område gäller normala av- och ombokningsregler.