På upptäcktsfärd i Prag

Prag är uppdelat i olika områden och den mest centrala delen är Praha 1. Det är i den som de flesta sevärdheter ligger. Prags stolthet Karlsbron, Karlův most, är inget undantag. Bron påbörjades 1357 och pryds av ett trettiotal barockstatyer som dagtid samsas om utrymmet med turister, korvförsäljare, gatumusikanter och akvarellmålare.

Ett stenkast bort ligger torget i Gamla staden. Uteserveringarna är många och runtom torget radar historiska byggnader upp sig. På ena sidan ligger rådhuset. En fin utsikt väntar den som tar sig upp i huset, men byggnaden är framförallt känd för det astronomiska ur som sitter på husets södra vägg. Varje heltimma lockar klockan stor publik då de tolv apostlarna och andra figurer rör sig vid urtavlan. På andra sidan torget ligger den gotiska Týnkyrkan vars magnifika torn kan ses från större delen av staden.

Middagen äter vi på restaurang U Kroka i Praha 2. Vi slår oss ner på uteserveringen och det dröjer inte många minuter förrän vi har varsitt glas med kall öl framför oss. Tjeckerna har varit världskända för sin öl ända sedan världens första pilsner hälldes upp i den tjeckiska staden Plzeň 1842.

Senare på kvällen, mätta på gulasch och hemgjorda bröddumplings, tar vi spårvagnen in till Praha 1 och stadskärnan igen. Prag har ett utmärkt nät av tunnelbanor och spårvagnar. Ett tredagarskort kostar lite drygt 100 kronor och rekommenderas varmt om man vill se lite mer av staden.

I en källare ligger cocktailbaren Black Angel's. Kristallkronorna är massiva och guldspeglarna på tegelväggarna är inte heller av det sparsmakade slaget. Menyn är tjock som en smärre pocketbok och min beslutsångest uppmärksammas av bartendern som bjuder mig på en dryck jag gillar och en jag inte gillar. Sedan svarar jag på hans följdfrågor: ”Gärna surt, inte för sött och absolut inte beskt.”

Han nickar kort och sträcker sig genast efter ett glas. Det mortlas och hackas och mäts upp och skakas och silas. Drinken som varsamt ställs ner framför mig några minuter senare är både vansinnigt vacker och god. Lite sur, inte för söt – och absolut inte besk. Att jag inte har någon aning om ingredienserna, eller om drinken ens har ett namn, slår mig först när vi vandrar tillbaka till hotellet i den ljumma sommarnatten.

Morgonen därpå vecklar jag ut Pragkartan igen. Stora gröna cirklar pryder den. Dagen innan frågade jag kvinnan på turistinformationen efter de bästa utsiktsplatserna. Hon log, drog kartan till sig, sträckte sig efter en överstrykningspenna och med van hand ringade hon in ställe efter ställe.

På västra sidan Moldau går en linbana upp till en höjd där Petrin Tower, en Eiffeltornsliknande byggnad från 1891, ligger. Väl där kan man välja mellan 299 trappsteg – eller att betala lite extra för hissen som snabbt tar en de 63,5 metrarna upp till toppen. Uppe väntar en 360 graders vy över staden. Intensivt röda tegeltak breder ut sig bort till Moldau där alla broar, Karlsbron inkluderad, binder ihop bägge sidor av staden. Ytterligare en bit bort sträcker TV-tornet i Žižkov upp sig – vilket är en annan bra utsiktsplats om man vill se Prag från ovan.

Hitom floden reser sig slottsdistriktet Hradčany med sina katedralspiror, tinnar och torn. Pragborgen är det största slottet i världen enligt Guinness rekordbok och historien sträcker sig tillbaka till år 870. Sedan dess har slottet byggts på, återuppbyggts och utökats under århundradena, vilket innebär byggnadsstilar från många olika tidsepoker. Slottet består av bland annat fyra kyrkor, fyra palats och många andra stora byggnader och trädgårdar. Det är enkelt att spendera timmar i slottsområdet och en bra utsikt över Prag får man på köpet.

Är man intresserad av Franz Kafka, den fransk-österrikiske författaren född i Prag, så finns det ett Kafkamuseum strax norr om Karlsbron på västra sidan av Moldau. Räcker det med en mindre dos av Kafka så går det utmärkt att få det i museishopen tvärs över torget. Förutom Kafka-grejer hittar man även där en del av den tjeckiske målaren Alphonse Muncha – känd framförallt för sina jugendmålningar i bleka pastellfärger, ofta porträtterande eleganta kvinnor med imponerande hårsvall omringade av blommor.

Gillar man tanken på museum men inte känner sig så kulturellt lagd så har Prag gott om andra alternativ. Här finns museer med inriktning på alltifrån öl, sexmaskiner, choklad och alkemi till ett tre våningar stort museum inriktat på medeltida tortyrredskap. Jag besöker det sistnämnda, och trots att det behövdes en trdelník – ett slags kanelbullesmakande bakverk fylld med mjukglass – och en stund ute i solen efteråt för att bli av med obehagskänslan i magen så ångrar jag inte besöket, tvärtom.

Dagen därpå, tidigt på morgonen – så tidigt att vissa skulle kalla det natt – ringer väckarklockan. Vi drar snabbt på oss kläder, nickar till den gäspande receptionisten och ger oss ut i mörkret. Väl framme vid Karlsbron räknar vi till ett tiotal, kanske femton, andra på bron. Vi sätter oss med ryggen mot en av barockstatyerna och strax därefter dyker de första solstrålarna fram bakom hustaken. Fågelkvitter bryter tystnaden och de vackra byggnaderna från alla möjliga tidsepoker – gotik, rokoko, renässans och jugend – återfår långsamt sina färger. Det är svårt att tänka sig en bättre start på dagen.

Cocktailbarer

Hemingway

Karoliny Svetle 279/26

Black Angel’s

Staromestske namesti 460/29