Ving redovisar öppet sin klimatkompensation

DN har granskat branschen i en artikel som publicerats den 9 oktober, 2109. Vi välkomnar att man granskar oss och branschen, det är en djungel. Vår strävan är att göra rätt i alla bemärkelser och med stor trygghet vågar vi säga att vi har det mest omfattande klimatkompensationsprogrammet (åtminstone i Norden). Samtidigt vill vi gärna kommentera delar av artikeln då en del fakta inte kom med.

Fakta och siffror i korthet

Ving klimatkompenserar sedan april 2019 samtliga sina kunders flygresor, oavsett om resan sker med det egna flygbolaget Sunclass Airlines eller med andra flygbolag bokade genom Ving. Klimatet bryr sig inte om vilket flygbolag som flyger, och vi har därför inkluderat alla, vilket är en stor skillnad mot flera andra i branschen.

I september utökades klimatkompensationen till att också gälla all busstransfer till och från flygplatsen på resmålen samt boende på de egna hotellen Sunwing Family Resorts, Sunprime Hotels samt Ocean Beach Club by Sunwing. I och med detta har vi det mest omfattande programmet i branschen.

  • Klimatkompensationen gäller flyg för alla 1,5 miljoner gäster i Norden oavsett flygbolag (Ving, Spies, Tjäreborg). Tål att jämföras med konkurrenter som klimatkompenserar för ”egna flyg” som ibland utgör en mindre del.
  • Alla 500 000 nordiska gäster som bor på de egna hotellen Sunwing, Sunprime och O.B.C by Sunwing
  • All busstransfer till och från flygplatsen på samtliga charterresmål vilket inkluderar 1,1 miljoner gäster

Vings årliga utsläpp om 890 000 ton CO2 investeras i utsläppsminskningsprojekt som uppfyller de strikta krav som ställs av FN:s CDM, Verified Carbon Standard eller Gold Standard, framtagna av bland annat WWF och som stöds av fler än 80 miljöorganisationer. Ving följer även den globala standarden The Carbon Neutral Protocol, som uppdateras årligen och bygger på att företag ska kunna vara tydliga, mätbara och transparenta i sitt klimatarbete.

Är klimatkompensation den enda lösningen?

Vi säger inte att klimatkompensation är lösningen på problemet och vårt huvudfokus ligger på att fortsätta minska våra utsläpp (där vi redan har bland de lägsta i branschen). Utöver det hoppas vi framöver se en fortsatt snabb teknikutveckling och politiska beslut kring exempelvis hållbara bränslen så att tillgången ökas snabbt. Vårt primära fokus är:

1 Att fortsätta minska våra utsläpp (där vi redan har bland de lägsta utsläppen på marknaden med 67 gram CO2 per passagerare vilket är betydligt lägre än genomsnittet på 99 gram). Vi fokuserar på miljöcertifiering och att hela tiden utveckla hållbarhetsarbetet på våra hotell och i stort sett alla våra gäster (1,1 miljoner chartergäster) tar sig till och från flygplatsen med transferbussar bokade genom oss på resmålen.

2 Ta hand om de utsläpp vi inte kan göra något åt i nuläget, och har nu, vågar vi påstå, det mest omfattande klimatkompensationsprogrammet (där vi klimatkompenserar för samtliga flyg – inte bara våra egna som utgör ungefär 80 % av flygresorna). Det här skiljer sig ganska markant åt mellan företag (d v s hur stor del av ens flygresor som täcks av klimatkompensation).
Majoriteten av Vings gäster reser till destinationer dit man tar sig med flyg i dagsläget. Vårt fokus är att vi ska vara det hållbara alternativet och vi har redan bland de lägsta utsläppen på marknaden. Men de utsläpp vi ändå orsakar ser vi till att klimatkompensera för. I mindre skala har vi också återlanserat tågresor, varav två genomförs under hösten och ytterligare en under våren.

Vings löften går inte att kontrollera, stämmer det?

Vi redovisar samtliga siffror och allt är verifierat av tredjepart. Vi har certifikat från vår partner Nordic Capital Partner, NCP, som visar att vi kompenserat för 890.000 ton utsläppt koldioxid mellan april i år och nästa år.

Hittills är det drygt 4 % av våra projekt som inte levererats. Det står att vi endast kan verifiera 90 procent i artikeln, det är inte riktigt sant. Vi har leveranscertifikat för mer än 90 % av totalen och över 95 % har levererats, och anledningen till att de resterande dröjer är att vi gör omfattande investeringar i projekt som inte kommit till lika snabbt utan dessa program, men som nu är igångsatta. Eftersom de uppfyller de strikta Gold Standard-kraven så råder ingen tvekan om att även dessa utsläppsminskningar kommer att levereras.
Vi har valt att inte bara investera i vindkraft utan också valt betydligt dyrare projekt, som involverar infrastruktur och satsningar på exempelvis vattenborrning i Gambia som når betydligt fler människor (125 000). Dessa projekt är viktiga och behövs utöver de projekt som snabbt ger ett intyg. Bland annat stödjer vattenprojekten flera av FN:s hållbarhetsmål 3, 5, 6 och 9. Hade vi valt mindre effektiva och billigare alternativ hade vi haft alla certifikat nu.