Möt några medarbetare

Ken är uppväxt i Örebro och fotboll har alltid varit ett av hans största intressen. Under gymnasietiden jobbade han extra som fotbollstränare, vilket väckte idén om att prova på en karriär utomlands som reseledare. – Jag älskade att träffa människor och hålla i träningar, och ville utvecklas inom området samtidigt som jag ville se världen. Vad kunde då passa bättre än att söka till Ving Service School?

Efter studenten lämnade Ken fotbollen och Örebro bakom sig för ett tag. Han provade på lite olika jobb men snart satt han på en intervju hos Ving. – Jag har alltid velat ha ett yrke där man arbetar med människor. Det var så jag kom på att jag ville starta en karriär som reseledare.

Kens karriär hos Ving inleddes på Teneriffa där han fick jobb som Vingvärd på ett SunGarden-hotell, en tjänst som innebar fartfyllda dagar med sport och lek med barnen på hotellet -något som passade honom perfekt. Teneriffa gav mersmak och Ken betade av platser som Thailand, Mallorca och Turkiet. Men även om destinationerna har skiftat så har han alltid hållit sig kvar vid SunGarden-konceptet.

Hur ser en vanlig dag på jobbet ut för dig?

– En vanlig dag på jobbet är fylld med fart och fläkt! Eftersom jag är Servicemanager nu så har jag nio stycken vingvärdar i mitt team, och tillsammans ska ge våra gäster en oförglömlig semester på våra fina SunGarden hotell. Jag spenderar största delen av min tid på kontoret, speciellt eftersom att jag är ansvarig för alla sjukhus och polis fall som dyker upp under sommaren. Jag har även möten med managers och jag ser till att våra mål uppnås genom daglig kontakt med ansvariga personer ute på hotellen. Utöver allt detta så har jag såklart också vanliga kontorssysslor som att sätta upp scheman för mitt team och svara på mail, och så ofta jag kan är jag ute på hotellen och hjälper till.

Vad är det bästa med att jobb med SunGarden?

– Att man får så extremt mycket tillbaka. När man arbetar med barnaktiviteter så får man allt i tusenfalt tillbaka. Man sliter långa, varma, och hårda dagar, men när det är dags för familjerna att åka hem, och barnen springer mot en och hoppar upp i famnen och är ledsna för de måste säga hej då så finns det inget som slår den känslan.