Krisberedskap

För oss på Ving står resenärernas säkerhet alltid i första rummet. Vårt säkerhetsarbete omfattar hela organisationen och handlar både om förebyggande åtgärder och krisberedskap.

Ving följer alltid Utrikesdepartementets rekommendationer och arrangerar inte resor till länder eller områden som Utrikesdepartementet avråder från att resa till.

Ving följer, precis som alla andra företag, lagar, regler och normer, t ex arbetslagstiftning, byggnormer etc, i varje land.

Här följer svar på de vanligaste frågorna angående Vings krisberedskap.

Hur ser Vings krisberedskapsplan ut?

Vings krisberedskapsplan omfattar flera moment och delar av vår verksamhet, allt ifrån hur vi klassificerar olika incidenter, hur krisgruppen mobiliseras, till åtgärder på resmålet, upprättande av nödnummer, mottagande av samtal, information och mediahantering mm. Det är en levande plan som uppdateras kontinuerligt och som omfattar hela den koncern där Ving ingår.

Av vem och hur har den utarbetats?

Beredskapsplanen har utarbetats av vår säkerhetsansvarige tillsammans med våra katastrofledare i olika delar av vårt företag. Den baseras på tidigare erfarenheter och lärdomar, samtidigt som vi löpande anpassar den till nya erfarenheter och kunskaper, och inte minst till ny teknik och nya hjälpmedel.

När aktiveras den?

Vårt nordiska kriscenter är bemannat dygnet runt. De tar emot rapporter om incidenter från hela världen, bedömer dem och informerar relevanta personer i organisationen. De kan även höja beredskapen eller aktivera krisorganisationen och situationen kräver det.

Hur definierar ni en kris?

En kris definieras av att en men oftast flera av händelserna nedan har inträffat:

• Olycka med flertal skadade och/eller omkomna, större epidemi eller många sjuka
• Händelse som involverar myndigheter som polis, brandkår, sjukhus, UD etc.
• Händelse som kräver insatser från ett flertal instanser och där tidsaspekten är kritisk (t ex vid naturkatastrof)
• Händelse som väcker stort mediaintresse och som kräver insatser från Ving.

Utbildas er personal i krishantering och i så fall hur?

Redan i grundutbildningen ingår säkerhet och krishantering som en viktig del i utbildningsplanen. Därefter sker en successiv påbyggnad under tjänstgöringen, anpassad till den position man har.

Hur tar ni hand om era resenärer om en kris inträffar, på resmålet och efter hemkomst?

Våra gäster är vår första prioritet vid incidenter. Vi försöker ta hand om våra resenärer på det bästa sätt som situationen och förhållandena medger, vilket kan variera beroende på vad som hänt och var det hänt. Vi har tillgång till externa kristeam från SOS International och EuroAlarm som snabbt kan komma till resmålen och ge assistans. Vi samarbetar också med myndigheter och försäkringsbolag för att våra gäster ska erbjudas stöd och hjälp efter hemkomst.

Är resenärerna mer försiktiga efter de senaste årens terrordåd och oroligheter?

Vi har inte kunnat notera någon märkbar förändring i resvanor eller uppträdande på resmålen.

Har ni vidtagit några åtgärder för att höja beredskapen i er organisation efter exempelvis tsunamin, terrordåd etc?

Vi har alltid en hög beredskap, men givetvis har de senaste årens större händelser gett oss erfarenheter som vi nu tillämpar, speciellt ett mer effektivt utnyttjande av modern tele- och IT- teknologi.

Vilken är den värsta kris ni råkat ut för efter tsunamin?

Efter tsunamin har vi inte drabbats av några större kriser, endast av den typ av incidenter och händelser, som vi sedan tidigare känner till och har rutin på att lösa.

Finns det andra risker nu som inte fanns för ett par år sedan?

Terrorattentat och terrorhot har blivit ett mer reelt hot de senaste åren. De är till sin natur svåra att förutse.

Vilka om- och avbokningsregler gäller till osäkra resmål?

Vi följer noga UD:s reserekommendationer. Om UD inte avråder från resor till ett visst område gäller normala om- och avbokningsregler.